 |
Sammanträde 2012-04-19 |
 |
 |
| |
|
|
| Plats: |
Hantverkargatan 2F, plan 2, Insikten |
|
|
|
|
 |
| |
|
|
Beslut
Ordförande
Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera
protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-05-02.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Anmälan
av protokoll från nämndens sammanträden 2012-03-15 och 2012-03-30 som blivit
vederbörligen justerade, godkänns.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Anmälan
av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp,
FVG, 2012-04-10 och 2012-04-17 som blivit vederbörligen justerade,
godkänns.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen
inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Beslut
Anmälan lades till handlingarna.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning
över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna
skrivelser till och med den 28 mars 2012.
Anmäldes ordförandebeslut från den 5 april 2012 angående
inhyrningsmedgivande i kv. Solna Haga 4:28.
Beslut
Anmälan
lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen
återkommer till nämnden om förslag till lösning angående skolsituationen på
Norrmalm.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M),
Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Sedan delegationsbeslutet fattades har ny information
tillkommit rörande luft- och bullerkvalitet vid den tänkta skolbyggnaden.
Det finns idag en stor oro bland föräldrar gällande
buller- och luftmiljö vid den föreslagna nya lokalen på Tomtebodavägen.
Självklart måste skolmiljön, såväl inomhus som utomhus, uppfylla de normer och
riktvärden som finns för buller, luftkvalitet och andra miljöfaktorer.
Utbildningsförvaltningen har beställt buller- och
luftmätningar som pågår just nu. Mätningarna genomförs över en viss tidsperiod
för att få tillförlitliga data och vi avvaktar de resultaten. Vi vill
understryka vikten av att hänsyn tas till resultaten av mätningarna innan frågan
om en omlokalisering slutligt avgörs. Visar det sig att bullernivåer och
luftkvalitet inte klarar de gränsvärden som finns, och det inte går att åtgärda,
ska skolan inte förläggas till platsen.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Detta är ett ytterligare lokaliseringsärende som enligt
vår uppfattning har hanterats på ett undermåligt sätt. Att bara med ett halvårs
framförhållning innan höststarten "upptäcka" att det finns mer än 1,5 klass på
Norrmalm som saknar placering och därefter utan förankrat beslut, snabbt
initiera en flyttningscirkus bland eleverna på Norrmalm – dessutom utan att
utbildningsnämnden fått någon information – är helt oacceptabelt. Elever,
föräldrar och även media informerades återigen utan att utbildningsnämnden, som
ska ta ansvaret, har fått motsvarande information.
Det hade varit mycket lämpligt att nämnden tidigt fått
information om planerna och att nämnden dessutom hade sammankallats till ett
extra sammanträde. Så sker i andra fall, till exempel i juridiska processfrågor,
men inte när 100-tals barn och deras familjer blir föremål för omflyttningar som
dramatiskt påverkar deras vardag.
Vi kan inte utan beklagan notera att en del skolfrågor
blir mindre diskuterade och sämre förankrade när de nu hanteras i en stor
centraliserad förvaltning. Detta gäller inte minst strategiska lokalfrågor, som
var betydligt bättre lokalt förankrade hos familjer, lärare och annan personal
när de hanterades och beslutades på stadsdelnämndsnivå. Det här utgör ett
allvarligt demokratiskt problem.
I själva sakfrågan medger vi att själva skollokalerna som
sådana säkert går att ordna på ett kvalitativt bra sätt i aktuell byggnad. Det
stora problemet är att skolmiljön runt byggnaden är direkt undermålig och att
skolvägen dit måste anses som mycket olämpligt för små barn att använda. Det här
handlar om en byggarbetsmiljö med många tunga fordon som utgör en allvarlig
riskfaktor. Skolvägen är under vinterhalvåret mörk och dåligt upplyst vilket
ytterligare gör miljön olämplig för små barn. Risken är också att mängden
arbetsmaskiner i området bidrar till sämre luftkvalitet, kanske mer än vad
Essingeleden som sådan innebär. Även om mätningarna skulle visa att så inte är
fallet utgör de trafiksäkerhetsmässiga och övriga miljöproblemen runt skolan
tillräckliga skäl för att istället försökt hitta andra lösningar.
Om nämnden på detta sammanträde hade kunnat ta ställning
till ärendet, vilket vore högst rimligt, hade vi röstat nej. Nu har redan
beslutet tagits, avtalen skrivits under och vi ställs i princip för fullbordat
faktum. Det här är åtminstone tredje gången något sådant sker och vi börjar bli
djupt desillusionerade. Vi utgår från att majoriteten ånyo inte hanterar ett
lokaliseringsärende på det här sättet!
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Miljöpartiet anser inte att kameraövervakning är en
långsiktigt hållbar lösning på trivselfrågor eller säkerheten på Stockholms
skolor. Därför välkomnar vi domen i högsta förvaltningsdomstolen som bekräftar
den hållning som vi haft under hela processen. Elevers integritet ska värnas,
och vuxennärvaro samt positiva insatser för ökad delaktighet och trivsel kan
inte ersättas med övervakningskameror. Det kan likväl finnas skäl för att
övervakningskameror behöver sättas upp, men ska då följas av en tydlig plan över
vad som ska göras för att samma kamera ska kunna tas ned igen.
Det är
bra att uppföljningen av bristerna vid placering i särskolan kommer åter för
anmälan till nämnden. Miljöpartiet vill påminna om att staden fortfarande har en
överrepresentation av särskoleelever med utländsk bakgrund. Det kan indikera att
barn med utländsk bakgrund bedöms på ett annat sätt än en elev med svensk
bakgrund. Och därmed finns en risk att det dras för långt gående slutsatser av
de här barnens behov, utan tillräckliga kunskaper om vilken bakgrund barnen har,
vilket också kan leda till felaktiga placeringar. Överrepresentation av
särskoleelever med utländsk bakgrund behöver skyndsamt utredas och förslag på
förebyggande insatser presenteras.
Ärendet gällande
Inhyrningsmedgivandet i kv Solna Haga 4:28 och flytten av Karlbergsskolans
verksamheter till ny adress på Tomtebodavägen 3a lämnar många frågor. Det finns
en stor osäkerhet kring buller-, och trafiksituationen vid den nya adressen, och
elevernas möjlighet att säkert röra sig till och från skolan också i framtiden
berörs inte i ärendet. Miljöpartiet förväntar sig att trafik och
arbetsmiljöfrågor utreds för de nya lokalerna. Samtidigt uppskattar och erkänner
vi det arbete, med att finna ändamålsenliga lokaler till både förskola och
skola, som utbildningsförvaltningen och berörda stadsdelsförvaltningar gör.
Särskilt uttalande
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Ärendet om inhyrningsmedgivandet och flytten av
Karlbergsskolans verksamhet till Tomtebodavägen har av den borgerliga
majoriteten hanterats synnerligen illa. Även om själva lokalerna går att ordna
på ett ändamålsenligt sätt finns många frågetecken kring både den yttre
skolmiljön och skolvägen.
Utbildningsnämnden borde på ett tidigt stadium fått
information om det som planerades. Nu kommer frågan upp som en informationspunkt
och nämnden ställs inför fullbordat faktum. För de oroliga elever och föräldrar
som berörs av flytten och nu vänder sig till nämndens ledamöter är det svårt att
förstå att oppositionen inte informerats förrän nu. Därmed fråntas nämnden
möjligheten att ta det ansvar som normalt kan förväntas. Det fulla ansvaret för
denna undermåliga lösning åvilar därför den borgerliga nämndledningen.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Jan
Valeskog (S)
Beslut
1.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
2.
Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-06. Dnr 11-324/8674.
En motion av Jan Valeskog (S) angående omgående
ombyggnation av Mälarhöjdens skola har remitterats till utbildningsnämnden. I
remissen föreslås att en lokal rivs och på platsen uppförs en idrottshall för
att bland annat undvika olycksrisk på väg till extern idrottslokal.
Förvaltningen anser att en översyn av skolans idrottshall är motiverad men kan
inte prioriteras för närvarande mot bakgrund av elevprognos och övriga mer
angelägna behov av kapacitetsökningar på andra håll i området
Hägersten/Liljeholmen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd
med grundskoleavdelningen. Administrativa avdelningen har även samrått med SISAB
som är fastighetsägare till de två aktuella skolfastigheterna.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget
förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag:
Att avslå förvaltningens förslag
Att bifalla motionen om en omedelbar ombyggnad av
Mälarhöjdens skola
Att därutöver anföra följande
Att det finns fler skolor och områden med behov av
kapacitetsökning än Mälarhöjdens skola är inte skäl nog att som förvaltningen
gör avstyrka en ombyggnad av denna skola. Kapacitetsbristen är växande även i
detta område samtidigt som barnen i Mälarhöjdens skola idag med långa gångvägar
utsetts för en trafikfarlig miljö för att komma till en gymnastikhall. Att
föreslagen mark skulle vara för kuperad bygger uppenbarligen på uppfattningen
att inga markarbeten kan göras, vilket självklart är möjligt.
Huvudsyftet med förslaget är att frigöra skollokaler inne
i skolan genom att de små och åldriga gymnastikhallar som finns där görs om till
undervisningslokaler. Om staden bättre än idag prioriterade ombyggnader på de
skolor detta förhållandevis enkelt kan göras bör detta också genomföras. Staden
kan inte fortsätta med att skjuta nödvändiga ombyggnationer av skolor på
framtiden.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Jan
Valeskog (S) och Kaj Nordquist (S)
Beslut
1.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till
kommunstyrelsen som svar på remissen.
2.
Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-02-08. Dnr 11-324/8662.
En motion av Jan Valeskog (S) och Kaj Nordquist (S)
angående omgående renovering av Hässelbygårdsskolan har remitterats till
utbildningsnämnden.
Hässelbygårdsskolan ingår i översynen av samtliga
kommunala skolor i Hässelby-Vällingby. Förvaltningens bedömningar och
prioriteringar redovisas i lokalförsörjningsplanen i bilaga till Underlag för
budget 2013 med inriktning 2014 och 2015. Förvaltningen tittar på en mängd olika
faktorer, som befolkningsprognos, elevantalsprognos, en enskild skolas
geografiska läge, grupperingar av skolor och närhet till kommunikationer.
Det finns ett stort underhållsbehov i många skolor.
Renoveringar avseende ventilation, vattenskador, allmän nerslitning är alla
frågor som hanteras i stadens ramavtal mellan SISAB och Stockholms kommun genom
kommunstyrelsen. SISAB har ett strikt underhållsansvar för sina fastigheter.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd
med grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Utbildningsförvaltningen föreslår följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget
förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag
Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag
Att därutöver anföra följande
Det är bra att arbetet med förslag till ombyggnad och
upprustning av skolan äntligen har påbörjats. Det räcker dock inte med enbart en
av byggnaderna. Det bör ske i samtliga byggnader där underhållet är kraftigt
eftersatt. Att i ärendet indirekt påstå att SISAB har ett strikt
underhållsansvar är väl en sanning med modifikation, SISAB genomför inga
genomgripande underhålls- eller renoveringsarbeten med mindre än att
utbildningsförvaltningen beställer detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Beslut
1.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till
stadsledningskontoret som svar på remiss om ”Framtidsbild för Kista Science
City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren”.
2.
Omedelbar justering.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-27. Dnr 12-003/554.
Utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen på remiss fått
förslag om ”Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de
kommande tio åren”. Framtidsbilden betonar vikten av att en framgångsrik global
konkurrens och företagandets tillväxt ställer stora krav på utbildning och
kompetens och att en tidig interaktion med ungdomar för att uppmuntra
naturvetenskapliga studier och att samarbetet mellan grundskola, gymnasium
universitet och näringsliv bör främjas och ges hög prioritet. Förvaltningen
delar denna uppfattning.
Perspektivet grund- och gymnasieskolors attraktivitet i
Kistaområdet är inte framträdande i visionen/strategin. Antal skolungdomar som
väljer att gå i skola i Kista ”backas inte upp” av en tydlig vision för en ökad
attraktivitet avseende grund- och gymnasieskolor i området.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med
grundskole- och gymnasieavdelningarna.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret som svar på remiss om ”Framtidsbild
för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren”
2. Omedelbar justering
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Beslut
Utbildningsnämnden
överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-29. Dnr 12-333/670.
Utbildningsförvaltningen timförhyr idrottshallar av
idrottsförvaltningen i den mån skolorna inte har tillgång till egna hallar.
Ersättningen till idrottsförvaltningen regleras genom en särskild skoltaxa.
Taxan tillämpas även vid uthyrning till fristående skolor.
I kommunfullmäktiges budget för 2012 har idrottsnämnden
fått i uppdrag att till halvårsskiftet ta fram ett taxeförslag där timtaxan för
upplåtelse av idrottshallar under skoltid justeras till att motsvara faktisk
självkostnad. Intäkter för självkostnad skolidrottshallar har i
kommunfullmäktiges budget ökat med 15 mnkr. Taxeförändringar föreslås även vad
gäller fotbollsplaner och kompletterande avgifter för personalkostnader med mer.
Taxan ska fastställas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har remitterat
idrottsnämndens taxeförslag till utbildningsnämnden.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen.
Kompletterande uppgifter har inhämtats från idrottsförvaltningen.
Förvaltningens förslag
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att
överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och ledamoten Per Olsson
(MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade
sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Att avstyrka förslaget om ändrade taxor för planhyror
2012
Att i samråd med idrottsförvaltningen göra en utförligare
konsekvensanalys av vilka effekter olika nivåer på hyreshöjningar skulle få.
Att därutöver anföra
Förvaltningen anser att taxan för idrottshallar kan allt
ifrån dubbleras till att närmare fyrdubblas beroende på hallens storlek.
Förvaltningen medger att detta absolut kan innebära att skolor minskar använde
av idrottshallar, men att detta inte är något problem eftersom efterfrågan på
halltid ändå är så stor. Idrottsförvaltningen är osäker på vilka intäktsökningar
detta verkligen eftersom en höjd taxa kan minska efterfrågan, men
utbildningsförvaltningen avvisar detta resonemang. Förvaltningens sätt att
resonera har mer med principskäl att göra – en subventionering av idrottshallar
”leder till för hög efterfrågan på halltider från såväl kommunala som fristående
skolor” – än en faktisk analys av det förväntade utfallet.
Vi ansluter oss istället till den oro som
idrottsförvaltningen ger uttryck för – vi kan inte ansluta oss till detta
förslag utan vare sig en helhetsanalys av de ekonomiska konsekvenserna eller av
hur det här kommer att påverka idrottsämnet i skolan och hur det påverkar
elevernas idrott och kondition. Stadens målsättning bör vara att värna idrotten
i skolan och se till elevernas hälsa i första hand. Den utredning kring
hanteringen av skolors lokalhyror och hur de ekonomiska incitamenten kan stärkas
för effektivt lokalutnyttjande som just nu pågår är inte heller klar, vilket
också det talar starkt emot att tillstyrka förslaget. Låt oss först skaffa oss
den kunskap vi redan beslutat om att inhämta, och analysera hur detta påverkar
elevernas hälsa – sedan fattar vi beslut.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Jan
Valeskog (S)
Beslut
Utbildningsnämnden
överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på
remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-02. Dnr 2012-200/698.
Jan Valeskog (S) har i en motion till kommunstyrelsen
föreslagit att staden beslutar att hos regeringen kräva att all personal som har
ett eget ansvar för barn på skolorna, även fritidspedagogerna, ges möjlighet att
få en ändamålsenlig behörighet och legitimation.
Enligt skollagen (2010:800) med tillhörande förordning om
behörighet för lärare (SFS 2011:326) är fritidspedagoger, modersmålslärare och
yrkeslärare undantagna från kravet på legitimation. Dock gäller behörighetskrav,
enligt samma förordning, för såväl fritidspedagoger som modersmålslärare och
yrkeslärare.
Utbildningsförvaltningen följer gällande lagstiftning.
Ärendets beredning
Utbildningsförvaltningens ledningsstab har berett ärendet
i samverkan med grundskoleavdelningen och personalavdelningen.
Förvaltningens förslag
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden
överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på
motionen.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget
förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag:
Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag till beslut
Att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen
Att därutöver anföra
Fritidspedagogernas arbete är av utomordentligt stor vikt
för såväl elevernas trygghet som deras kunskapsutveckling. Vi är övertygade om
att det skulle stärka fritidspedagogernas status och arbetsvillkor om samtliga
fritidspedagoger ges möjlighet att ansöka om legitimation. Frågan analyserades
alltför översiktligt i den proposition som låg till grund för riksdagens senaste
beslut och Stockholm bör gå före genom att verka för en förändring.
Reservation
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till
förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
att därutöver anföra:
Vi stödjer den grundläggande idén om lärarlegitimationer.
Dock finns skäl att rikta allvarlig kritik mot det sätt som regeringen och
Skolverket hittills handlagt reformen. Efter drygt ett halvt års arbete har
Skolverket bara hunnit utfärda ett par procent av alla legitimationer det var
tänkt. Regeringens första reaktion på detta, att i praktiken föreslå att hela
reformen skjuts upp på obestämd framtid, gjorde det ännu svårare att känna
förtroende för handläggningen. En sådan inställning är inte minst olämplig
eftersom så mycket annat är knutet till legitimationsreformen, som
betygssättning och introduktionsår.
Vi tycker förslaget om att fler personalgrupper skulle
kunna legitimeras är intressant och något som i framtiden noga bör övervägas.
Fritidspedagogerna och betydelsen av deras verksamhet är något Vänsterpartiet
aktualiserat i 2011 års budgetförslag såväl i Stockholms stad som i riksdagen.
Mot bakgrund av att legitimationsreformen hittills är ytterst illa skött av
regeringen vill vi dock inte nu göra nya, komplicerande, tillägg. För att få
till snabbast möjliga lösning bör vi istället behålla den ursprungliga reformen
i fokus och utkräva ansvar av de två parter som är ansvariga för dess planering
och genomförande, nämligen regeringen och Skolverket.
___________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S)
Beslut
Utbildningsnämnden
överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-16 . Dnr 12-411/507.
Förvaltningen har genom en skrivelse från Jan Valeskog (S)
till utbildningsnämnden 2012-02-09 ombetts att analysera Skolverkets statistik
avseende barngruppernas storlek och då särskilt mellan åren 2008 och 2009.
Förvaltningen bedömer att Skolverkets statistik är tillförlitlig och att
minskningen av barngruppens storlek med största sannolikhet beror på en
omstrukturering inom stadsdelsnämndernas förskoleverksamhet.
Ärendets beredning
Ärendet är framtaget av tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar
på skrivelsen.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Vi tackar förvaltningen för arbetet med att ta fram svar
på våra frågor. Vi noterar särskilt förvaltningens bedömning att den förändring
som Skolverkets statistik ger vid handen skett genom olika former av
omorganisationer, inte genom kvalitetsförstärkningar i form av ökad
personaltäthet eller någon tydlig ökning av nyetablerade förskolor.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Beslut
Utbildningsnämnden
godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-07. Dnr 11-400/6763.
Utbildningsförvaltningen anser att det är omöjligt att
fastslå att en inspektion i sig leder till att en skola utvecklas. De flesta
skolor genomför kontinuerligt utvecklingsinsatser på eget initiativ; många av
skolorna omfattas dessutom av externa insatser såsom inspektion. I de fall som
det går att konstatera att skolorna verkligen har utvecklats positivt är det
svårt att härleda vilka av de insatta insatserna som har bidragit till
utvecklingen, och i vilken utsträckning.
Förvaltningens uppfattning är att inspektionen har varit
en av de faktorer som bidragit till skolors utveckling. De utvärderingar som
genomförts med skolornas rektorer tyder på att inspektionerna har varit
värdefulla ut ett utvecklingsperspektiv. Men, bland annat beroende på att
en majoritet av skolorna har inspekterats under de aktuella åren, är det dock
mycket vanskligt att fastställa i vilken grad just inspektionerna har bidragit
till en skolas utveckling.
Förvaltningen har genomfört en kartläggning av alla
inspekterade skolor med årskurs 9 under den aktuella perioden. Det är svårt att
ur resultatredovisningen utläsa effekter från inspektionen.
Ärendets beredning
Detta ärende har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M),
Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Utbildningsförvaltningen har sammanställt
betygsutvecklingen 2005- 2011 för Stockholms skolor. I sammanställningen
redovisas resultat från årskurs 9 i form av meritvärde, godkänt i alla ämnen och
behörighet till gymnasieskola. Detta har räknats ihop till ett kunskapsindex.
Med bas i vårterminen 2005 har kunskapsindexet förbättrats från 100,0 till
103,4. Det är glädjande att resultaten för Stockholms skolor har förbättrats och
går i rätt riktning.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Sedan skrivelsen lades har stadens inspektörer fått ett
delvis annorlunda uppdrag där det formativa bidraget till den enskilda skolans
utveckling är mer framstående. Detta är väldigt positivt.
Det är också
positivt att förvaltningen menar att den egna inspektionen har bidragit till en
god utveckling på skolorna, även om det inte, i den jämförelse som gjorts, finns
några tecken på att de skolor som haft besök av stadens inspektörer också har
haft en bättre måluppfyllelse som en konsekvens av detta. Det visar sig att det
är svårt att härleda inspektionens effekter. Det, menar vi, är ändå ett tecken
på vilka typer av insatser som ger kvalitetsförbättringar.
I ärendet redovisas betygsutveckling som den enda
indikatorn på måluppfyllelse, vilket är förståeligt i jämförelsesynpunkt. Men
det är inte säkert att det är i betygsutvecklingen som den kvalitativa
utvecklingen på skolors verksamhet och lärandeuppdraget bäst kan identifieras.
Om detta avser Miljöpartiet återkomma framöver.
Särskilt uttalande
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Även om den inspektion som avses i skrivelsen idag
genomgått en rejäl förändring är frågan om effekter av inspektion och hur
förvaltningen går till väga i sina analyser intressant.
Vi kan instämma i att med den metod som valts för analysen
är det inte möjligt att påvisa några tydliga effekter av den kommunala
skolinspektionen. Vi ställer oss dock frågande inför dels hur metoden valts och
tillämpats, dels en del av resonemangen i svaret på skrivelsen.
Metoden innebär att gruppen inspekterade skolor, som är ca
hälften av grundskolorna och en klar majoritet av gymnasieskolorna, jämförs med
ett genomsnitt för samtliga skolor. De inspekterade skolorna finns därmed med i
bägge grupperna. Att några tydliga skillnader inte går att utläsa med en sådan
metod är knappast överraskande. Vi instämmer inte i att det analytiska problemet
skulle vara att skolinspektionen omfattat så många skolor. I själva verket är
det en fördel. Detta för att vara säker på att eventuella effekter inte i själva
verket skulle bero på slumpen, eller högst lokala omständigheter. Problemet
ligger snarare i valet av analytisk metod och frånvaron av en relevant
kontrollgrupp att jämföra med.
Förvaltningen skriver även om Skolverkets parallella
inspektion läsåret 06/07 och det faktum att den genomfördes på alla skolor -
vilket skulle göra det svårt att särskilja effekterna av Skolverkets inspektion
från effekterna av stadens inspektion. Vi menar att det faktum att den
genomfördes på alla skolor och inte bara en viss andel tvärtom underlättar ett
sådant särskiljande betydligt.
En del av de andra försvårande omständigheter som tas upp,
exempelvis ”ändringar i förutsättningarna på olika sätt”, är knappast något
extraordinärt. Snarare är det sådant man normalt kan förväntas hantera vid
utvärdering av skolverksamhet i en föränderlig värld. Minst lika viktigt som att
konstatera att försvårande omständigheter existerar är att diskutera hur de kan
definieras lite mer precist, hur de bör hanteras och vilka utvärderingsmetoder
de ger skäl att använda sig av. För den som har ambitionen att förbättra stadens
utvärdering av skolverksamheten borde det vara intressanta frågor, alldeles
oavsett om den idag aktuella skrivelsen tappat sin aktualitet.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från Skolinspektionen
Beslut
1.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande
till Skolinspektionen.
2.
Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-04-01. Dnr 12-454/2367.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat
totalt 36 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående
förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och grundsärskolor från och med läsåret
2013/2014. Av dessa ansökningar avser 6 grundsärskola.
Förvaltningen bedömer att det inte går att påvisa att
årets ansökningar medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska
konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning. Den
prognostiserade befolkningsökningen under perioden fram till år 2020 innebär en
kraftig elevökning och hög efterfrågan på grundskoleplatser i flera områden i
staden. För att möta den kommande efterfrågan förutsätts en nyetablering av
fristående grundskolor och fritidshem. I innerstadsområdena och vissa
förortsområden är de kommunala skolornas kapacitetsutnyttjande nu och de närmsta
åren högt.
Ärendets beredning
Ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i
samverkan med förvaltningens grundskoleavdelning och administrativa avdelning.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget
förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till
yttrande
att avstyrka fortsatt etablering eller utökning av
fristående skolor i områdena Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta och Rågsved
att därutöver anföra följande
Som väl framgår av ärendet kommer det få mycket allvarliga
konsekvenser om ytterligare fristående skolor etableras i ovanstående områden.
Detta bör också tydligt framföras till Skolinspektionen. I flera av dessa
områden planeras eller genomförs nedläggningar av kommunala skolor med
hänvisning till sviktande elevunderlag i områdena. Att staden skulle tillstyrka
etablering eller utökning av fristående skolor samtidigt som man avvecklar egen
verksamhet – i vissa fall skolenheter som påkostats en omfattande upprustning
under senare tid – skulle i klartext innebära att staden ser ett behov av
fler/större skolor i området, men att staden föredrar att detta sker i
fristående regi. En sådan hållning kan bara förstås av rent principiella
ideologiska skäl, inte av hänsyn till elever eller skattebetalare.
Reservation
Mån Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till
förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
att därutöver anföra:
I Sverige har ett av världens mest generösa friskolesystem
byggts upp i kombination med ett minimum av utvärdering och kontroll. Med det
regelverk för de fristående skolorna som gäller idag har kommunerna ytterst lite
att säga till om. I stort sett är rollen begränsad till att betala för det hela,
med skattemedel.
Vi har tidigare i utbildningsnämnden tagit upp vår kritik
mot den ytterst knapphändiga pedagogiska utvärderingen av olika friskolekoncept.
Dagens ärende gäller dock inte detta utan om det går att påvisa att årets
ansökningar av fristående etableringar var för sig medför negativa konsekvenser
för stadens skolväsende. Vi oroas av de många negativa effekter vi själva kan
se, liksom de som förvaltningen noga redogör för i ärendet. Att dessa skäl i de
flesta fall inte räcker för att uppnå det som i lagens mening krävs för att
hindra en etablering är varken överraskande eller ett område där vi kan
ifrågasätta förvaltningens bedömning.
Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i
praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och
restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får
återkomma till.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
För oss gröna är fristående skolor ett välkommet inslag i
Stockholm stads skolväsende. Både för att de levererar bra verksamhet men också
för att de tillför värden som den kommunala skolan inte gör.
Samtidigt vill vi trycka på behovet av en stor och
välfungerande kommunal skola. Det är i denna mångfald av alternativ som vi bäst
kan utveckla Stockholms skolor, och därför måste staden tydligt visa att vi
satsar på och utvecklar de skolor som drivs i egenregi. Om staden ska kunna leva
upp till devisen “en skola i världsklass” finns det inga genvägar och vi måste
våga lyfta på varje sten. När antalet elever i grundskoleålder ökar under de
kommande åren vill vi säkerställa att varje elev får en fullgod utbildning där
driftsformen bidrar till olikheter men där kvaliteten är god överallt.
Därför är det viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp
fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ
verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig och bra, men idag
saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens
håll. Det är välkommet att lokalfrågan skärpts i ansökningsfasen för nya
fristående skolor, men mer information om var i kommunen etableringen ska ske är
nödvändigt för att kunna göra en rimlig bedömning. De utmaningar som stadens
verksamheter i egenregi har med att hitta ändamålsenliga lokaler måste
rimligtvis vara ännu större för nya fristående aktörer. Ansökningarna för att
starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som
får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i
kommunens planerande. Det spelar stor roll om en ny aktör startar, exempelvis i
söderort eller västerort.
En fungerande mångfald är bra på skolområdet,
det gör också den kommunala skolan bättre. Skolinspektionen behöver däremot ta i
beaktande att antalet elever i gymnasieskolan minskar. Samtidigt ökar antalet
elever i de lägre årskurserna i grundskolan. Detta är viktigt att ta i beaktande
vid tillståndsgivning.
Vi vill uttrycka vikten av att det finns bra
gymnasieskolor i stadens alla delar. Etablering av fristående pedagogiska
verksamheter får inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala
gymnasiala verksamheten. Särskilt viktigt är det att beakta att flest
ansökningar för nya gymnasieskolor gäller natur- och samhällsprogrammen där
överetableringen redan är stor.
När allt fler aktörer kommer in är det också viktigt att
staden gör en uppföljning av hur skolorna följer den gemensamma överenskommelsen
mellan Friskolornas riksförbund och SKL om marknadsföring gentemot elever.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på remiss från Skolinspektionen
Beslut
1.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande
till Skolinspektionen.
2.
Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-04-01. Dnr 12-455/2368.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat
totalt 41 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående
gymnasieskola, varav sex ansökningar avseende gymnasiesärskolan, från och med
läsåret 2013/2014 i Stockholms stad och län. Av de 24 ansökningar i länet som
gäller att starta en ny skola vill 14 sökanden etablera sig i Stockholms stad. I
Stockholms stad har 9 skolor ansökt om att få utöka sin befintliga verksamhet
och i länet 8 skolor.
Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande
remissunderlag inte går att påvisa att årets ansökningar om etablering av
fristående gymnasieskolor var för sig medför negativa ekonomiska,
organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt
gällande lagstiftning.
Ärendets beredning
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i
samverkan med ledningsstaben.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget
förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till
yttrande
att avstyrka flertalet av ansökningarna om etablering av
fristående gymnasiesärskolor och gymnasieskolor, i enlighet med
utbildningsförvaltningens redovisning
att därutöver anföra följande
Mot bakgrund av det kraftigt minskade elevantalet till
länets gymnasieskolor åren framöver kommer en nyetablering enligt ansökningarna
få mycket allvarliga konsekvenser. Det gäller framförallt flera kommuner i
Stockholms län men även i Stockholms stad.
Reservation
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till
förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
att därutöver anföra:
I Sverige har ett av världens mest generösa friskolesystem
byggts upp i kombination med ett minimum av utvärdering och kontroll. Med det
regelverk för de fristående skolorna som gäller idag har kommunerna ytterst lite
att säga till om. I stort sett är rollen begränsad till att betala för det hela,
med skattemedel.
Vi har tidigare i utbildningsnämnden tagit upp vår kritik
mot den ytterst knapphändiga pedagogiska utvärderingen av olika friskolekoncept.
Dagens ärende gäller dock inte detta utan om det går att påvisa att årets
ansökningar av fristående etableringar var för sig medför negativa konsekvenser
för stadens skolväsende. Vi oroas av de många negativa effekter vi själva kan
se, liksom de som förvaltningen noga redogör för i ärendet. Att dessa skäl i de
flesta fall inte räcker för att uppnå det som i lagens mening krävs för att
hindra en etablering är varken överraskande eller ett område där vi kan
ifrågasätta förvaltningens bedömning.
Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i
praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och
restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får
återkomma till.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
För oss gröna är fristående skolor ett välkommet inslag i
Stockholm stads skolväsende. Både för att de levererar bra verksamhet men också
för att de tillför värden som den kommunala skolan inte gör.
Samtidigt vill vi trycka på behovet av en stor och
välfungerande kommunal skola. Det är i denna mångfald av alternativ som vi bäst
kan utveckla Stockholms skolor, och därför måste staden tydligt visa att vi
satsar på och utvecklar de skolor som drivs i egenregi. Om staden ska kunna leva
upp till devisen “en skola i världsklass” finns det inga genvägar och vi måste
våga lyfta på varje sten. När antalet elever i grundskoleålder ökar under de
kommande åren vill vi säkerställa att varje elev får en fullgod utbildning där
driftsformen bidrar till olikheter men där kvaliteten är god överallt.
Därför är det viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp
fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ
verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig och bra, men idag
saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens
håll. Det är välkommet att lokalfrågan skärpts i ansökningsfasen för nya
fristående skolor, men mer information om var i kommunen etableringen ska ske är
nödvändigt för att kunna göra en rimlig bedömning. De utmaningar som stadens
verksamheter i egenregi har med att hitta ändamålsenliga lokaler måste
rimligtvis vara ännu större för nya fristående aktörer. Ansökningarna för att
starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som
får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i
kommunens planerande. Det spelar stor roll om en ny aktör startar, exempelvis i
söderort eller västerort.
En fungerande mångfald är bra på skolområdet,
det gör också den kommunala skolan bättre. Skolinspektionen behöver däremot ta i
beaktande att antalet elever i gymnasieskolan minskar. Samtidigt ökar antalet
elever i de lägre årskurserna i grundskolan. Detta är viktigt att ta i beaktande
vid tillståndsgivning.
Vi vill uttrycka vikten av att det finns bra
gymnasieskolor i stadens alla delar. Etablering av fristående pedagogiska
verksamheter får inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala
gymnasiala verksamheten. Särskilt viktigt är det att beakta att flest
ansökningar för nya gymnasieskolor gäller natur- och samhällsprogrammen där
överetableringen redan är stor.
När allt fler aktörer kommer in är det också viktigt att
staden gör en uppföljning av hur skolorna följer den gemensamma överenskommelsen
mellan Friskolornas riksförbund och SKL om marknadsföring gentemot elever.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
1.
Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2013 med inriktning
2014-2015. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
2.
Utbildningsnämnden godkänner inriktningsförslag avseende ny-, om- och
tillbyggnadsåtgärder vid Rödabergsskolan och vid Herrängens skola.
Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till
genomförandebeslut.
3.
Utbildningsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget att pröva om kostnaden
för grundskoletablering vid före detta Sveaplans gymnasium kan komma ner till en
rimlig nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är
ett bättre alternativ för staden. Redovisningen översänds till kommunstyrelsens
ekonomiutskott.
4.
Utbildningsnämnden godkänner anmälan av förändrade förutsättningarna för
Sandåkraskolans utbyggnad.
5.
Nämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att utvärdera de pedagogiska
effekterna av införandet av det gemensamma IT-systemet.
6.
Beslutet justeras omedelbart.
Nämnden
anför därutöver
Läraren
är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat i skolan. Det
är av hög vikt att Stockholm har tillräckligt med kompetenta och behöriga lärare
de kommande åren, då en stor expansion av grundskolan är att vänta. Det finns
även ett stort behov av ökad rekrytering av förskollärare.
Det
är viktigt att premiera skickliga lärare och att koppla lön till måluppfyllelse.
Läraryrket lider av en allt för sammanpressad lönestruktur idag.
I
arbetet med att ta fram ett nytt barn- och elevregistreringssystem är det
angeläget att säkerställa att detta inte försvårar eller fördyrar samverkan
mellan staden och KSL.
Det
är viktigt att alla elever lär sig läsa tidigt. Läsförståelse är av hög vikt för
kunskapsinhämtning i alla ämnen i skolan. Att eleverna lär sig läsa tidigt
gynnar deras fortsatta kunskapsutveckling. Därför uppdras
utbildningsförvaltningen att analysera vilka insatser och åtgärder som krävs för
att alla elever ska kunna läsa efter första klass. Samtidigt är det viktigt att
nuvarande insatser utvärderas och analyseras.
Stockholms
stad har sedan ett par år ett gemensamt IT-system som inbegriper hela staden.
Det har framkommit kritik mot användarvänligheten för lärare och elever.
Stadsledningskontoret kommer att genomföra en övergripande utvärdering men det
är viktigt att utvärdering även sker på skolnivå. Därför uppdras
utbildningsförvaltningen att genomföra en utvärdering som i huvudsak fokuserar
på de pedagogiska effekterna som det gemensamma IT-systemet har fått för
skolorna. Resultatet av denna utvärdering ska presenteras under 2012.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-23. Dnr 12-102/2120.
I ärendet redovisas utbildningsnämndens underlag till
budget 2013 med inriktning för 2014 och 2015. Under kommunfullmäktiges
inriktningsmål redovisas strategiska områden under treårsperioden.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i
samverkan med ledningsstaben och övriga avdelningar.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget
för 2013 med inriktning 2014-2015. Underlaget överlämnas till
kommunstyrelsen.
2. Utbildningsnämnden godkänner inriktningsförslag
avseende ny-, om- och tillbyggnadsåtgärder vid Rödabergsskolan och vid
Herrängens skola. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med
förslag till genomförandebeslut.
3. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget
att pröva om kostnaden för grundskoletablering vid före detta Sveaplans
gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en
markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ för staden.
Redovisningen översänds till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
4. Utbildningsnämnden godkänner anmälan av förändrade
förutsättningarna för Sandåkraskolans utbyggnad.
5. Beslutet justeras omedelbart.
Yrkanden
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD)
gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och ledamoten Måns
Almqvist (V) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till
förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag och
Att därutöver anföra
Vi hänvisar till Miljöpartiets budget för Stockholm stad
och utbildningsnämnden. Förvaltningens underlag innehåller många bra åtgärder
och insatser. Vi anser dock att ökat fokus behöver ges enligt nedan.
Alla
barn har rätt att nå så långt de kan i sin utveckling i skolan. Att utmanas,
uppmuntras och tänja sina gränser. Men barn är olika och elever har olika
förutsättningar för lärande och studier. Stockholm behöver en trovärdig politik
för ökad likvärdighet och barn i behov av särskilt stöd.
Det är bra att
förvaltningen lyfter den svåra situation vi står inför vad gäller rekrytering av
förskolelärare och lärare, och många av de förslag som förs fram är bra. Vi
finner det dock märkligt att löneläget för förskolelärare helt osynliggörs i de
resonemang som förs. Självklart är även andra åtgärder viktiga, men om vi ska
vara en fortsatt konkurrenskraftig arbetsgivare måste vi självklart ha
ambitioner även vad gäller löneläget. Detta gäller förskollärare såväl som
lärare.
Det behövs en politik som vill omsätta de analyser och den
kunskap vi har om elevers välbefinnande, särskilt i åk 7-9. Vidare ska
Stockholms gymnasieskolor ha en strategi för att alla elever ska fullfölja
utbildningen. Det ska finnas ett genomtänkt och dokumenterat arbetssätt för att
minska avhoppen och göra det möjligt för alla elever att ta sig igenom
gymnasiet. Skolorna ska inte bara kunna svara när enskilda problem uppstår, utan
ha en generell, förebyggande och framåtsyftande beredskap.
Det är bra att
frågan om GS-IT behandlas. Där hade vi dock önskat en tydligare markering från
förvaltningen vad gäller såväl vikten av att åtgärda det vi redan vet inte
fungerar, men också att förbättra kommunikationen mellan staden och skolorna
(och i förlängningen lärarna och andra brukare) vad gäller verksamheten då det
uppenbart finns väldigt olika bilder av hur verksamheten fungerar. Det
viktigaste är att vi har ett IT-system som fungerar i den pedagogiska
verksamheten.
En övergripande satsning behöver göras för att förbättra
arbets- och lärandemiljön på stadens skolor. Stress, luftkvalitet och buller är
fortfarande ett alltför stort problem.
Kärnämnen i skolan ska läras ut på fler språk.
Undervisningen fungerar bara om den är begriplig för eleven. En elev som
fortfarande håller på att lära sig vardagssvenska kan inte förväntas ta sig till
matematik på högstadienivå på svenska. Med undervisning i exempelvis matematik
på arabiska stärker vi elevers självkänsla, identitet och förmåga till
inlärning. I andra ämnen, bör modersmålslärarnas roll integreras mer.
Att
tidigt arbeta normkritiskt är viktigt för alla barns lika förutsättningar till
utveckling. Stockholm stads skolor ska, i undervisningen ifrågasätta
föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolan ska tydligare motverka
förlegade föreställningar om kön och säkerställa att alla elever, oavsett kön
får samma förutsättningar och möjligheter till utveckling.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) och Måns Almqvist (V) reserverade
sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Jag Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Förslaget till beslut ger ett gediget underlag i flera av
de frågor som påverkar förutsättningarna för Stockholms skolor de kommande åren.
Den mycket bekymmersamma situationen gällande rekrytering av personal i särskilt
förskolor och grundskolor understryker behovet av ett offensivt agerande från
stadens sida för att stärka personalens arbetsvillkor som ett led i att bli en
mer attraktiv arbetsgivare. Vi hade dock gärna sett mer analys av vilken
budgetpåverkan olika välbehövliga insatser för att stärka elevernas
kunskapsresultat skulle kunna komma att ha. Mätt i andelen elever som klarar
grundskolan presterar skolväsendet i Stockholm allt sämre. Frågan om elevernas
kunskapsresultat och utvecklingen av dessa berörs mycket litet i underlaget.
Särskilt uttalande
Måns Almvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Det är bra att förvaltningen lyfter den viktiga frågan om
framtida rekrytering av lärare och förskollärare. Mycket av det som sägs stämmer
väl med de förslag Vänsterpartiet tidigare presenterat. Vi tycker dock att
frågan om lärarlönerna är alldeles för kortfattat behandlad. För att lyckas med
rekryteringen krävs en mängd åtgärder, men ingen bedömer vi så central just nu
som lönefrågan.
Trots mycket tal från den borgerliga majoritetens sida om
vikten av att höja lärarlönerna ser resultatet nu ut att bli det motsatta. I
Stockholm tenderar det redan låga läraravtalets lönegolv att istället bli ett
lönetak. Förra årets lönepåslag på ca en och en halv procent när inflationen låg
närmare tre procent innebar i praktiken en reallönesänkning för Stockholms
lärare. Om man granskar de borgerligas lönepolitik blir det rimligt att tala om
”lärarsatsningen som försvann”. I Stockholms stad har Vänsterpartiet föreslagit
en helt annan prioritering. Vi föreslog i budgeten att kommunalskatten
återställs till samma nivå som 2006 och att hälften av de ökade
skatteintäkterna, ca en halv miljard, ska användas för en skolsatsning.
Tillsammans med de förslag vi lägger i Riksdagen skulle det ge ett lyft som
märktes för alla Stockholms lärare. Det vore ett första steg i arbetet att
återställa lärarlönernas värde.
Vi hänvisar till Vänsterpartiets förslag till budget för
Stockholms stad och utbildningsnämnden samt bifogade sammanfattning av ett antal
huvudpunkter.
Jämlika och höga kunskapsresultat är skolans
huvuduppgift
Den allvarligaste bristen i skolan är att
kunskapsresultaten är för låga och att skillnaderna mellan olika elever och
skolor är för stora. Vi ser en pågående kunskapssegregering. Alla insatser i
skolan måste syfta till att vända denna utveckling.
Störst betydelse för en förändring har lärarna och
kvaliteten på deras undervisning. Skolans rektor är ytterst ansvarig för att
alla elever på en skola får undervisning av hög och jämn kvalitet. Forskning har
visat att sättet skolorna organiseras på har större betydelse än elevernas
sociala bakgrund för skolresultaten och att framgångsrika skolor bygger på en
kombination av kunskapsfokus och omsorg om eleverna. Vår utgångspunkt är därför
att skolans resultat i första hand förklaras av hur skolan fungerar, inte av
olika omgivande faktorer. Det ställer stora krav på skolan, men kräver också att
den får verka under rimliga villkor. Det kräver respekt för skolan som
institution.
Individualiserad undervisning
Så länge undervisningen ger bra resultat bör ingen
ifrågasätta en lärares val av metoder eller undervisningsstil. Om resultaten
uteblir krävs dock alltid en professionell dialog om val av metoder. Idag har en
trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en
överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Läraren
använder mindre tid till gemensam undervisning och eleverna pratar allt mindre
inför varandra. Inte minst är detta vanligt inom matematikämnet och i
undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Det är också två områden där
resultaten är särskilt nedslående. Detta måste förändras. Det krävs en
diskussion om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma
undervisning för hela klassen utgör.
Förskolan viktig för skolresultaten
De flesta av Stockholms förskolor erbjuder idag en trygg
verksamhet och en bra omsorg som föräldrarna i stort är nöjda med. Mycket mer
kan dock göras för att redan i förskolan stimulera barnens lärande och
språkutveckling. Det skulle utjämna skillnader i barnens förutsättningar inför
skolstarten och är därför strategiskt för att nå målen i resten av skolan. För
att lyckas behövs fler utbildade förskollärare och en mer pedagogiskt inriktad
verksamhet. Vi vill därför genomföra en resursförstärkning och prioritera höjd
kvalitet i förskolan.
Valfrihet och marknadsanpassning måste
ifrågasättas Under lång tid har skolan marknadsanpassats enligt ett
tankesätt som ser skolor som företag och elever och föräldrar som kunder. Vi
vänder oss mot detta. Vi verkar för en förändring av kulturen i skolan i
riktning mot mer öppenhet och samarbete om resultat och metoder. Skolans kultur
behöver med andra ord bli mindre företagsekonomisk och mer akademisk. Vi vänder
oss också mot en ensidig betoning av valfrihet i skolan. Tidiga val verkar
segregerande. En risk är också att valfriheten blir en frihet att välja bort
kurser som känns mödosamma och på så sätt välja bort nödvändiga kunskaper. På så
vis kan valfrihet i skolan faktiskt innebära minskad valfrihet efter skolan. Vi
bör därför omdefiniera valfrihetsmålet till att istället handla om att ge alla
elever så stor valfrihet som möjligt efter genomgången skola. Den största
inskränkningen av valfrihet är alla elever som nu lämnar skolan utan godkända
betyg. Vi föreslår utredningar av hur skolvalet kan förändras och vill att
Stockholm som en stor skolkommun ska höja rösten och protestera mot segregerande
inslag i regeringens skolpolitik.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
1.
Utbildningsnämnden beslutar att inrätta ett branschråd inom grundskolan i
enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2.
Utbildningsdirektören får i uppdrag att fatta nödvändiga beslut.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-22. Dnr 12-015/2717.
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge
utbildningsförvaltningen i uppdrag att inrätta branschråd för dialog och
samverkan mellan kommunala och fristående aktörer inom förskola och grundskola.
Ett branschråd för grundskolan ska inrättas under våren 2012.
Ärendets beredning
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningens föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden beslutar att inrätta ett branschråd
inom grundskolan i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Utbildningsdirektören får i uppdrag att fatta
nödvändiga beslut.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och ledamoten Per Olsson
(MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade
sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Att även oppositionen genom nämndens vice ordförande också
bör ingå i branschrådet
Att därutöver anföra följande
Det är enligt vår uppfattning självklart att även
oppositionen skall få en insyn i ett sådant viktigt branschråd som nu föreslås
inrättas. Allt annat skulle strida mot kommunallagens intentioner och regler.
Men det handlar också på vilka grunder det demokratiska samtalet i Stockholms
skolpolitik ska föras. Vår uppfattning är att diskussion och debatt ska kunna
föras på så god faktamässig grund som möjligt, eftersom detta gör att besluten
blir klokare, dialogen med medborgarna bättre, och att den skolpolitiska
debatten i än högre utsträckning kan fokusera på de mest relevanta frågorna. Då
är det en förutsättning att representanter för flera olika partier kan delta i
den information som ges och de diskussioner som förs i dessa typer av organ.
Reservation
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till
förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
att därutöver anföra:
Det finns flera fördelar med ett branschråd såsom
föreslagits av förvaltningen. Själva begreppet ”branschråd” låter dock för oss
som en näringslivsjargong som inte passar i skolsammanhang. Skolan är samhällets
viktigaste kulturinstitution. Betydelsen av och meningen med den verksamhet som
bedrivs där överstiger vida vad som fångas av begreppet bransch. Skolans kultur
behöver utvecklas i en mer akademisk, snarare än företagsekonomisk riktning. Det
ställer stora krav på skolan, men kräver också att vi visar respekt för skolan
som institution. Vi motsätter oss att staden och dess skolborgarråd talar om
skolan i termer av en bransch. Ett annat ord, t.ex. samverkansråd vore därför
att föredra.
För den som absolut vill sitta i ett branschråd finns goda
möjligheter till det inom andra samhällssektorer än forskning, utbildning och
kommunal skolförvaltning.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
1.
Utbildningsnämnden fastställer riktlinjer för måltider inom stadens kommunala
grundskolor enligt bilaga 1.
2.
Förvaltningen får i uppdrag att ta fram stödmaterial utifrån
riktlinjerna.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-04-02. Dnr 11-304/9264.
Enligt skollagen ska eleverna erbjudas näringsriktiga
skolmåltider.
Utbildningsförvaltningen föreslår därför att gemensamma
riktlinjer för måltidsverksamheten i den kommunala grundskolan fastställs.
Riktlinjerna ska gälla både verksamhet i egen regi och upphandlad verksamhet och
för samtliga måltider.
Utgångspunkter för riktlinjerna är att
• alla elever ska få en hög kvalitet på skolmåltiderna vad
gäller näringsinnehåll, sammansättning, måltidsmiljö, variation och
måltidsupplevelse.
• skolmåltiden ska vara en del av utbildningen och bidra
till att uppnå målet att eleverna får kunskaper och förståelse för den egna
livsstilens betydelse för hälsan och miljön.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i
samverkan med grundskoleavdelningen och ledningsstaben.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Utbildningsnämnden fastställer riktlinjer för måltider
inom stadens kommunala grundskolor enligt bilaga 1.
2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram stödmaterial
utifrån riktlinjerna.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till
beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut
till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag,
och
Att därutöver anföra
Miljöpartiet de gröna tycker det är mycket positivt att
förvaltningen nu föreslår gemensamma riktlinjer för skolmåltiderna i Stockholm.
Det är mycket positivt att riktlinjerna strävar efter att eleverna ska få
kunskaper och förståelse för livsstilens betydelse för den egna hälsan men även
för jordens och vår gemensamma miljö. På många sätt påminner dessa riktlinjer om
det skolkökslyft som Miljöpartiet länge föreslagit.
Idag vet vi att genom att välja närproducerade råvaror med
effektiva transporter så blir utsläppen mindre, genom att äta mindre kött så
räcker maten och jordens resurser till fler och genom att välja ekologiska
produkter så blir näringsinnehållet högre. När det gäller mat så ger kunskap och
medvetna val resultat.
I skolan är det också av stor vikt att se individerna i
sammanhanget. Det handlar om skolelever som med god mat orkar prestera mer och
mår bättre, men också om personalen i skolköken, som är viktiga både för matens
kvalitet men också just för att de är vuxna, närvarande i våra skolelevers
vardag. Anna- Stina i matbespisningen kan ha en minst lika viktig roll för våra
skolelever som en skolkurator. Känner hon att hennes arbete är viktigt är det
positivt för skol- och lärandemiljön.
Med utgångspunkt i detta vill vi från Miljöpartiet betona
två konkreta förbättringsområden:
Av 143 kommunala grundskolekök bör fler än 81 stycken vara
tillagningskök. (62 stycken är idag så kallade mottagningskök). I de nu
utarbetade riktlinjerna betonas just att det ska vara så kort tid som möjligt
mellan tillagning och servering för att bevara näringsinnehåll och god smak, och
då borde det vara en naturlig slutledning att sträva efter att så många skolor
som möjligt ska ha ett eget tillagningskök och alltså laga maten på plats. Är
personalen i dessa kök dessutom anställda direkt av skolan är det vår
uppfattning att det är lättare för den enskilda skolan att påverka maten som
serveras, vilket är positivt ur en demokratisk synvinkel.
Stadens mål är att andelen ekologiska livsmedel staden
köper in ska uppgå till minst 25 %. Detta ser vi dock i de årliga
verksamhetsberättelserna att staden inte lyckas med. Här behöver staden vidta
åtgärder och vara tydligare. Miljöpartiet har högre ambitioner än majoriteten på
miljöområdet och vi vill att andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 40
%.
I förslagen till riktlinjer omnämns även skolkafeteriorna,
och det är positivt. En diskussion ska förstås finnas kring sortiment och
kvalitet även där! Med utgångspunkt från presenterade riktlinjer och den fina
ambitionshöjningen avseende skolmaten borde även en naturlig slutledning vara
att ämna frångå den förlegade köttnormen i våra skolor. När riktlinjerna mycket
riktigt påpekar att det alltid ska finnas ett vegetariskt alternativ vill vi
ifrågasätta det självklara i att det alltid måste finnas ett köttalternativ.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M),
Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Skolmaten är en viktig del av elevernas skoldag och ska
vara näringsriktig och god. Att skolmaten håller hög kvalitet är en
förutsättning för att eleverna ska orka lära sig under hela dagen. Vi välkomnar
att riktlinjerna fastställer en kvalitet som är likvärdig över staden, samt
gäller både kommunalt drivna kök och skolor som har externa
måltidsentreprenörer. När maten är god och näringsriktig, samt väl serverad i en
trevlig miljö, minskar risken för att rester slängs, vilket är bra för såväl
ekonomi som miljö. Att skolan presenterar maten och insamling av matavfall till
biogas finns det också en pedagogisk poäng med.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
1.
Det reviderade stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning mellan
stadsdelsförvaltningarnas verksamheter och skolan godkänns.
2.
Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen ges tillsammans i uppdrag att
kontinuerligt uppdatera stödmaterialet.
3.
Godkänna stödmaterialet som svar på skrivelse till utbildningsnämnden och
socialnämnden ”Alla barn har rätt att gå i skolan” (dnr SoN 1.6-0197/2011, dnr
UtbN 11-003/3576) från Anna König Jerlemyr (M), Patrik Silverudd (FP), Stina
Bengtsson (C) och Ewa Samuelsson (KD) respektive Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö
(M), Tobias Gillberg (C) och Erika Svanström (MP).
4.
Nämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att tillse att
samverkansöverkommelser upprättas senast vid årsskiftet 2012/2013 mellan
Stockholm stads alla grund- och gymnasieskolor samt socialtjänsten i respektive
stadsdel,
samt
att i dialog med fristående skolor verka för att dessa ingår
samverkansöverenskommelser med socialtjänsten i respektive stadsdel.
Nämnden
anför därutöver
Skolan
är i många fall den enda platsen där utsatta barn får hjälp och stöd. Att
samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar är grundläggande för att alla
barn ska få den hjälp och stöd de behöver.
Det
reviderade stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning är ett bra stöd
till skola och socialtjänst för att se hur stadens riktlinjer ska implementeras
i deras verksamhet. Stödmaterialet visar på de områden där barn behöver stöd och
där en samverkan mellan skola och socialtjänst är av yttersta vikt. Särskild
betydelse bör fästas vid rutiner för att fråga vårdnadshavare om sekretessen mot
skolan kan lyftas för att möjliggöra ett öppnare samarbete.
Det
är viktigt att de samverkansöverkommelser som kommunfullmäktige bestämt ska
upprättas direkt mellan skolorna och socialtjänsten skapas. En direktkontakt och
ett väl upparbetat samarbete mellan de individuella skolorna och socialtjänsten
är viktigt för att barn som är utsatta eller på annat sätt far illa på bästa
sätt ska få hjälp. Utbildningsförvaltningen uppdras därför att tillse att
samverkansöverkommelser upprättas senast vid årsskiftet 2012/2013 mellan
Stockholm stads alla grund- och gymnasieskolor samt socialtjänsten i respektive
stadsdel, samt i dialog med fristående skolor verka för att dessa ingår
samverkansöverkommelser med socialtjänsten i respektive stadsdel.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-26. Dnr 11-003/3576.
Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har
tillsammans reviderat det stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning
mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan som beslutades av
utbildningsnämnden 2010-09-23 respektive socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
2010-09-28. Stödmaterialet innehåller avsnitt som ingår i de samverkansområden
som respektive stadsdels-förvaltning och skolor tecknar överenskommelser om
enligt ”Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst för barn/ungdomar
som far illa eller riskerar att fara illa” (kommunfullmäktige 2010-06-21).
Förvaltningarna har reviderat materialet utifrån den nya
skollagen som infördes 1 juli 2011, nya kursplaner samt utifrån inkomna
synpunkter med önskemål om förtydliganden. Stödmaterialet inleds med ett avsnitt
om alla barns rätt att gå i skolan. De avsnitt som framför allt har
kompletterats/förtydligats är avsnitten om när barn/ungdomar placeras eller får
insatser utanför hemmet, om elevers frånvaro, om sekretess och samtycke.
Stadsdelsförvaltningarnas respektive skolans uppdrag och ansvar har förtydligats
liksom vissa avsnitt som gäller kostnads- och ansvarsfördelning.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningen,
ledningsstaben, tillsammans med strategiska enheten vid avdelningen för
stadsövergripande sociala frågor vid socialförvaltningen.
En arbetsgrupp med representanter från de bägge
förvaltningarna samt två stadsdelsförvaltningar har arbetat med att revidera
materialet. Referensgrupper med representanter för olika yrkesgrupper inom
socialtjänst och skola har bistått arbetsgruppen.
Samtliga stadsdelsförvaltningar har genom en
tjänstemannaremiss fått möjlighet att komma med ytterligare synpunkter.
Förslaget har även varit på tjänstemannaremiss inom
utbildningsförvaltningen.
Juridiska avdelningen har granskat förslaget till
stödmaterial.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Det reviderade stödmaterialet för samverkan och
ansvarsfördelning mellan stadsdelsförvaltningarnas verksamheter och skolan
godkänns.
2. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen ges
tillsammans i uppdrag att kontinuerligt uppdatera stödmaterialet.
3. Godkänna stödmaterialet som svar på skrivelse till
utbildningsnämnden och socialnämnden ”Alla barn har rätt att gå i skolan” (dnr
SoN 1.6-0197/2011, dnr UtbN 11-003/3576) från Anna König Jerlemyr (M), Patrik
Silverudd (FP), Stina Bengtsson (C) och Ewa Samuelsson (KD) respektive Lotta
Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Tobias Gillberg (C) och Erika Svanström (MP).
Yrkanden
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD)
gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamoten Per Olsson
(MP) och ledamoten Måns Almqvist (V) yrkade bifall till förvaltningens
förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade
sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S), Per Olsson m fl (MP) och Måns
Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens
förslag.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Det är mycket positivt att ett sådant material äntligen
tas fram mot bakgrund av den usla samverkan som finns mellan stadsdelsnämnderna
och skolor i många stadsdelar. Det är helt nödvändigt att samverkan och
samarbetet förbättras, inte minst för de tusentals barn med svåra
hemförhållanden, hög frånvaro, mm.
På detta område har centraliseringen av skolverksamheten
till en stor utbildningsförvaltning blivit mycket kostsam för Stockholms utsatta
barn.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Behovet av en fungerande samverkan mellan
stadsdelsnämnderna och skolan och en tydlig ansvarsfördelning har varit stort,
alltför länge. Det är därför ett framsteg att det finns dokumenterat hur arbetet
kring eleverna ska gå till. Materialet bör kunna användas för alla som ett stöd
i att utveckla samarbetet. Men det allra viktigaste för alla inblandade är vad
som faktiskt görs och hur det görs. Det räcker inte med ett väl genomtänkt
dokument. Vi ser att det behövs fortbildningsinsatser för de som ska se till att
samarbetet fungera, både i ledning och bland personal som arbetar i skolor och i
stadsdelsnämnder.
Ett välkänt problem bland föräldrar som märker att deras
barn får svårigheter i skolan är att de upplever att de inte blir lyssnade på.
Rektor, som inte bara har ansvar för att eleverna får vad de behöver, utan också
för att budgeten går ihop, kan av sparsamhetskäl vara ovillig att utreda elevens
behov av särskilt stöd. Rektorns ansvar är tydligt i skollagen, men vad händer
när rektorn inte tar sitt ansvar? Vart kan föräldrar som upplever att deras
barns behov inte uppmärksammas i skolan vända sig? Vart kan elever som upplever
att de inte får den hjälp och det stöd de behöver vända sig? I materialet kan
man utläsa att förvaltningarna förutsätter att åtgärdsprogram ska följas upp och
utvärderas. Det kan vara en fördel om det även finns uttryckt i texten.
Särskilt uttalande
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt
nedan:
Vi gläds åt att ett material vi länge efterfrågat nu
tagits fram.
En ändring som främst är av språklig karaktär behöver
göras. I det som sägs angående ”åtgärdstrappa/process” (s.11) vid ogiltig
frånvaro har skyldigheten att göra anmälningar till socialtjänsten lagts in i en
kronologisk lista med successivt upptrappade insatser. Denna placering av en
generell princip och skyldighet är mindre bra. En anmälan måste tvärtom göras
omedelbart när kriterierna för den anses uppfyllda. Denna skyldighet bör inte
sammanblandas med andra åtgärder eller sanktioner. Det finns heller ingenting i
texten i övrigt som ger något stöd för dess placering, i relation till de övriga
åtgärderna.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
1.
Stockholms skolors ungdomsmottagning har lördagsöppet som försöksverksamhet
under 16 månader.
2.
Tillkommande kostnader för kurator under försöksperioden finansieras inom
utbildningsnämndens budget.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-28. Dnr 12-511/3845.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i sin budget för
2012 om en försöksverksamhet med lördagsöppen ungdomsmottagning för att
ytterligare öka tillgängligheten till mottagningarna.
Stockholms läns landsting ersätter Stockholms stad för
anställning av barnmorska i den lördagsöppna verksamheten med 500000 kronor per
år.
En ungdomsmottagning förutsätter tillgång till kurator.
För kurators insatser ansvarar kommunen. Kostnaderna för kurator under
lördagsöppet uppskattas till 250000 kronor för hela försöksperioden (16
månader).
Ärendets beredning
Ärendet har handlagts inom utbildningsförvaltningens
ledningsstab i samverkan med Stockholms skolors ungdomsmottagning.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
1. Stockholms skolors ungdomsmottagning har lördagsöppet
som försöksverksamhet under 16 månader.
2. Tillkommande kostnader för kurator under
försöksperioden finansieras inom utbildningsnämndens budget.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Utbildningsnämnden
ger förvaltningen uppdrag att teckna avtal med serviceförvaltningen
angående kontaktcentertjänster med innebörd att
serviceförvaltningens kontaktcenter, KC, från den 1 oktober 2012
blir ”första instans” för alla medborgarfrågor till central
förvaltning.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-27. Dnr 12-126/3227.
Ett led i arbetet med att förbättra utbildningens
tillgänglighet och service för medborgarna är att i högre utsträckning
använda serviceförvaltningens kontaktcentertjänster. Förvaltningen bör
vidta åtgärder för att göra KC till ”första instans” för alla medborgarfrågor
och ingå avtal med serviceförvaltningen med motsvarande innehåll.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts i ledningsstaben i samverkan med
främst grundskole-, gymnasie- och tillhandahållaravdelningarna.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Utbildningsnämnden ger förvaltningen uppdrag att teckna
avtal med serviceförvaltningen angående
kontaktcentertjänster med innebörd att
serviceförvaltningens kontaktcenter, KC, från den 1 oktober 2012
blir ”första instans” för alla medborgarfrågor till central förvaltning.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Ändringar
i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-29. Dnr 12-013/876.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får
nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av
ärenden till en anställd i kommunen.
Tjänsteutlåtandet innehåller förslag till ändring och
tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden. I punkt 1202
föreslås en ändring till rektor av ansvaret enligt livsmedelslagstiftningen när
det gäller skolmåltidsverksamheten. I en ny punkt 621 föreslås att rektor
ansvarar för att skolmåltiderna är näringsriktiga.
I en ny punkt 754 föreslås rektor ansvara för samråd med
juridisk eller fysisk person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen
av utbildningen, innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på
arbetsplatsen. I punkt 755 föreslås rektor som delegat vid tecknande av
utbildningskontrakt med företrädare för den eller de arbetsplatser där elev gör
sin utbildning vid gymnasial lärlingsutbildning.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med
administrativa avdelningen och stadsledningskontorets juridiska
avdelning.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att
ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden
fastställs.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Utbildningsnämnden
godkänner förslaget till elektronisk distribution av handlingar till
utbildningsnämnden.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-02-13. Dnr 11-014/414.
Utbildningsnämndens ledamöter och ersättare har hittills
fått nämndhandlingarna hemskickade i pappersformat. I avvaktan att staden
upphandlat ett nytt digitalt ärende- och dokumenthanteringssystem, där även
distribution av handlingar till nämnder och styrelser ingår, föreslår
förvaltningen en tillfällig lösning som stadsledningskontoret tagit fram –
tjänsten Insyn Stockholm för iPad. De ledamöter som önskar handlingarna
elektroniskt erbjuds läsplattor med applikationen Insyn Stockholm för
nedladdning av nämndhandlingar från Insyn.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med
tillhandahållaravdelningen, IT-enhet.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
Utbildningsnämnden godkänner förslaget till elektronisk
distribution av handlingar till utbildningsnämnden.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M),
Helen Törnvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande
enligt nedan:
Det finns stora vinster i att övergå till digital
distribution av nämndens handlingar. Det är viktigt att utbildningsförvaltningen
arbetar för att även omfattande handlingar och sekretessbelagda handlingar ska
gå att distribuera digitalt på ett tillfredsställande och säkert sätt i
framtiden. |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Nämnden
godkänner att gruppledarna utser högst sju ledamöter totalt från nämnden att
delta i Stockholm Summit.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-22. Dnr 12-006/2718
Stockholm Summit anordnas för tredje och sista gången den
28-30 maj 2012. Summit samlar skolchefer, forskare och andra från hela världen
att träffas i Stockholm och diskutera och lära av varandra. Summit erbjuder en
unik möjlighet att reflektera över skolledarrollen mellan politiska beslut och
pedagogiskt arbete.
Ledamöter från utbildningsnämnden erbjuds att delta i
Stockholm Summit och gruppledarna utser högst sju deltagare totalt från nämnden.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
Nämnden godkänner att gruppledarna utser högst sju
ledamöter totalt från nämnden att delta i Stockholm Summit.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Per Olsson
(MP) och Inger Stark (V)
Beslut
Utbildningsnämnden
överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-03-30. Dnr 10-214/1515.
Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Roger
Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) angående personalneddragningar
inom särskolan.
Sedan 2007 har grundskoleavdelningen arbetar för en
effektivare organisation av grundsärskolan med till exempel färre externa
lokaler för skolformen. Som ytterligare en effekt av detta, förutom den att
särskolan och eleverna inkluderas i grundskolan, har behovet av personal i många
fall minskat.
Utbildningsförvaltningen anser inte att minskningen av
personal påverkat kvaliteten inom särskolan. Tvärtom konstaterar förvaltningen
att personalanpassningar i vissa fall har inneburit en höjning av kvaliteten för
elever mottagna i grundsärskolan. Fokus har riktats mot kunskapsuppdraget.
Utbildningsförvaltningen fortsätter i samverkan med
skolorna att arbeta med att höja kvaliteten i särskolan genom att rikta fokus
mot kunskapsuppdraget.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar
följande:
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) anmälde ett
särskilt uttalande enligt nedan:
Förvaltningen anger att var tionde tjänst försvunnit inom
särskolan de senaste åren. Enligt svar på en tidigare skrivelse har detta
inneburit att personaltätheten minskat med drygt tio procent – det handlar
alltså inte om att personalminskningen motsvarar en motsvarande minskning av
antalet elever. Detta ska dock enligt förvaltningen inte ha ledat till några
kvalitetssänkningar, utan att det ”i vissa fall har inneburit en höjning av
kvaliteten för de elever som följer grundsärskolans kursplaner”. Hur man kommit
till denna slutsats av hur kvaliteten utvecklats får vi dock inte veta svaret
på, varför vi inte heller kan ta ställning till bedömningen.
Även om merparten av de anställda som inte längre arbetar
i särskolan på grund av nedskärningarna inte varit lärare, påverkar det lärarnas
arbetssituation och förutsättningar att ge de här eleverna stöd. Just den här
gruppen av elever kan också ha ett större behov och stöd av närvarande vuxna i
sin skolsituation även om dessa inte alltid är lärare. Frågan om vilket arbete
som hade kunnat utföras och vilka mål som hade varit möjliga att uppnå för de
här eleverna om den kraftiga personalneddragningen inte ägt rum hänger därför
fortfarande i luften.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Beslut
Lindeparkens
gymnasiesärskola flyttas temporärt inför höstterminen 2012 till byggnaden
Skärholmens gymnasium.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från 2012-04-03. Dnr 12-324/4101.
Dålig arbetsmiljö för elever och personal i skolhuset
Lindeparken gör att en temporär flytt av verksamheten är nödvändig. Det finns
sedan tidigare förelägganden från arbetsmiljöverket kring ventilationen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samverkan
med lokalenheten och ledningsstaben.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta
följande:
Lindeparkens gymnasiesärskola flyttas temporärt inför
höstterminen 2012 till byggnaden Skärholmens gymnasium.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Förslag till åtgärder utifrån utredningen
Beslut
Nämnden
godkänner för egen del utredningen och överlämnar den till kommunfullmäktige för
beslut.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett
tjänsteutlåtande från2012-03-21. Dnr 11-410/9234.
Barn med grav språkstörning är i behov av en förskola där
möjlighet till språkträning och behandling är integrerad i den pedagogiska
verksamheten. Det finns behov av fler platser i Stockholm Stad. En ny verksamhet
föreslås förläggas i västra Stockholm eftersom befintliga platser finns på
Södermalm i språkförskolan Bamse.
Språkförskolan föreslås få sin placering vid Brommaplan
som en integrerad avdelning i förskolan Marklandsbacken. Språkförskolans
verksamhet kommer att bedrivas i nära samverkan med landstinget. Gruppstorleken
är initialt 8 barn med möjlighet att utöka om behovet inte täcks.
Språkförskolans bemanning föreslås vara tre förskollärare på heltid, till
verksamheten knyts logoped. Den pedagogiska verksamheten är kommunens ansvar och
landstinget ansvarar för logopedinsatser. Kostnaderna för verksamheten beräknas
till 2,8 mnkr årligen. Förutom den årliga kostnaden bör det till språkförskolan
utgå motsvarande stimulansbidrag, 800 000 kr, som finns för nystart av
förskoleavdelningar. Verksamheten beräknas starta höstterminen 2013.
Ärendets beredning
Ärendet är berett inom tillhandahållaravdelningen. Bromma
stadsdelsnämnd kommer på nämndmöte 2012-04-19 att behandla ett motsvarande
ärende.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar för
egen del godkänna utredningen och överlämna den till kommunfullmäktige för
beslut.
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och
förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
__________ |
|
| |
|
|
|
|
| |
|
 |
 |
ÄRENDEDOKUMENT |
|
|
| |
|
|
|
|
| |
|
|
Ordförande Lotta Edholm (FP) överlämnade en skrivelse till
nämnden om inriktning för S:t Örjans skolor. Dnr 12-414/5152.
Skrivelser överlämnades till förvaltningen för
beredning.
Ledamoten Linda Nordlund (FP) frågade när förvaltningen
kommer med riktlinjer för kameraövervakning i skolor med tanke på Högsta
domstolens beslut i frågan, Förvaltningens tjänsteutlåtande behandlas i nämndens
juni sammanträde enligt förvaltningschefen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) efterfrågade svar på sin
skrivelse om skolornas IT-kostnader. Ärendet kommer före sommaren enligt
förvaltningschefen.
_____ |
|
| |
|
|
|
|
|
|